Jag har funderat en heldel på det här med vad jag har för färger på kläderna till min dotter. Jag har väldigt blandade kläder då jag tycker det är väldigt irrelevant vilken färg man väljer oavsett kön. Så ibland har Hilda rosa och ibland har hon blått. Igår hade hon en grön body med en traktor på och mörkblåa byxor när vi va på öppna förskolan och flera stycken tog förgivet att hon va en pojke. Egentligen gör det mig inget men jag undrar varför vi fortfarande 2017 tar förgivet vilket kön ett barn har utifrån Kläder? Jag tycker det är ett väldigt lustigt fenomen. Jag hade hoppats att vi hade kommit längre. Jag arbetar som förskollärare och vi började prata genus för väldigt många år sen. Redan när jag pluggade faktiskt, vilket vid det här laget är typ 12 år sen. Jag själv försöker faktiskt att inte ta förgivet vilket kön ett barn har. Ett tips är: det är mkt trevligare att fråga vad barnet heter än att fråga om det är en pojke eller en flicka. För det har jag märkt när jag är ute med Hilda att väldigt många vill veta om det är en pojke eller en flicka. Varför det nu spelar så stor roll. Jag vill att hon ska bli bemött på precis samma sätt oavsett om hon är en pojke eller flicka! Det borde inte spela så stor roll 2017.

Jag har väldigt lätt för att bli stressad och känner ofta press som egentligen inte finns. Oftast brukar det lösa sig och bli hur bra som helst ändå trots att jag oroat mig och stressat som en tok. Att anordna fester och sånt är egentligen inte min grej. Jag blir så stressad. Så den här namngivelsen har ju stressat mig från dag 1 typ. Men jag har ändå känt att jag har det mesta under kontroll. Men först så hoppade gitarristen vi fixat av i mitten av september typ en månad innan namngivelsen. Då fick jag panik. Som tur är så finns Facebook så vi lyckades få tag i en ny. Nu igår så ringde min syster som va den som skulle sjungt på namngivelsen och berättade att hon och hennes familj blivit sjuka och kan antagligen inte komma. Panik igen! Hur löser man en sångerska 3 dagar innan? Som tur är så kan min fantastiska brorsdotter sjunga och hon har lovat att ställa upp. Så det har löst sig. Men stressnivåerna har vart höga kan jag säga.

Idag ska jag bara andas och imorgon ska jag ta tag i att börja fixa inför lördagen. Ska bland annat baka veganskt. Har jag aldrig gjort innan men det ska nog gå bra.

Nu är det redan oktober. Dagarna springer fram. På lördag blir vår dotter 4 månader. Vart har dom månaderna tagit vägen egentligen? Hon börjar ju bli stor nu. Hon sover hela nätter och är hur duktig som helst. Jag har verkligen ingenting att klaga på. Jag älskar att va mamma och är oerhört tacksam att mitt barn gillar att sova och verkar vara nöjd.

På lördag ska vi ha namngivelse för henne. Mycket att ordna men det kommer nog bli en bra dag.

Nu hör jag att hon har vaknat så nu ska jag plocka upp henne och njuta av att jag hunnit köra ett styrkepass här hemma, duscha och äta frukost medan hon sov :)

Jag är visst kass på att uppdatera här. Sista jag skrev va vi hos mina föräldrar och idag bär det av dit igen. Vi ska stanna lika länge som sist, 10 dagar. Det är så skönt att kunna göra såhär. Det går ju inte när jag jobbar så bäst att passa på nu och jag vill ju ge mina föräldrar chansen att träffa Hilda så mkt som möjligt.

Idag ska vi åka via min syster och hälsa på henne lite. Ska bli mysigt.

Hilda sover än så jag ska nog passa på att gå upp så jag är typ klar när hon vill äta. Det va ett smart drag att ge henne lite extra mat vid 21. Hon har varit lite gnällig vid läggningarna den här veckan. Men sen har hon sovit okej.

Nu är jag och Hilda hos hennes mormor och morfar. Skönt att komma iväg lite. Åkte via en kompis när jag åkte upp. Hon har en dotter som är 3 veckor äldre än Hilda så det är kul. Mycket att prata om. Igår va mina syskon här och så kom en barndomskompis till mig oxå så det va full fart.

I natt vaknade Hilda och ville äta vid 3, vilket hon inte gjort på hela veckan. Men hon va väl hungrig helt enkelt. Nu somnade hon igen efter att ha haft lite ont i magen.

Nu ska jag försöka väcka mamma så jag kan få frukost haha.

I hela 2 månader har sen viktigaste personen i mitt liv funnit nu. Tiden har verkligen sprungit fram. Helt sjukt egentligen. Jag är så sjukt stolt över alla framsteg hon gör och jag låter nog lite skrytig ibland haha. Som idag vill jag berätta för hela världen att hon sovit 6-7 timmar i sträck 2 nätter i rad nu. Men jag inser att det kanske sticker i ögonen på någon som har det värre så jag skriver det här haha. I natt va det underbart. Hon somnade runt 21 och vaknade inte förrän 4.30 Jag själv vaknade vid 2 och undrade varför hon fortfarande sov, även sambon va vaken då och undrade samma sak haha. Det är så skönt att hon sover och ingenting jag tar förgivet kan jag säga. Tyvärr verkar hon vissa kvällar ha ont i magen då blir man lätt hjälplös och vet inte vad man ska göra. Men hoppas det blir bättre och bättre med det ju större hon blir.

På torsdag ska jag och Hilda åka till hennes mormor och morfar och stanna i 10 dagar. Sambon har jour så då passar vi på att åka iväg så han kan sova och vi slipper störas om han får larm. Ska passa på att träffa lite vänner och släkt som man aldrig hinner då jag oftast bara är där över en helg.

Nu är sambons andra semester på 2 veckor slut och nu börjar verkligheten på riktigt. Igår kväll hade Hilda ingen rolig tid, hon var hysterisk och ingenting hjälpte. Då känner man sig som mamma väldigt hjälplös och eftersom sambon skulle upp och jobba idag kunde ju inte han hjälpa till men som tur är varade det bara till typ klockan 1 när hon somnade och sov till 7. Sen åt hon och somnade om till halv 10. Jag är väldigt lyckligt lottad kan jag säga. Det skulle kunna vara så mkt värre har jag förstått. Återstår väl att se om det blir bättre ikväll.

Idag har vi gått en långpromenad som Hilda sov sig igenom. Tänkte jag skulle in på city gross och handla till kvällens grillning, då hade ju givetvis deras frysar gått sönder så de hade ingen flintastek till mig. Som tur är ligger Maxi precis bredvid där så jag tänkte att jag går väl dit istället då. Då började det regna och när jag skulle ut från maxi öste det ner så va bara att vänta ut det haha. Men Hilda sov sig igenom det med. Men jag undrade en stund vem som va emot mig där ;) Sen sov Hilda till 14 och nu sover hon igen :)

Jag tror jag är lite stressad över att jag måste göra så mkt när hon sover, jag måste nog försöka slappna av och ta det lugnt. Det är väl bra om jag hinner göra grejer men jag måste tillåta mig att vila oxå. Jag är dålig på det.  

Nu har första veckan utan sambon hemma gått och det har gått hur bra som helst. I och med att Hilda sover så bra på nätterna så här jag inga problem med att orka med. I måndags hälsade sambons faster på, i tisdags va jag och Hilda i Kristianstad och hälsade på Fia, i onsdags kom min mamma, pappa och farmor och hälsade på. Så det har varit fullt upp kan jag säga. Torsdagen och fredagen va lugnare. Vi sover ganska länge på dagarna vilket är skönt.

Jag älskar livet som mamma, hittills är väl bäst aty tillägga ;)